Hepatit B orsakas av ett virus som infekterar levern och kan spridas genom blod och kroppsvätskor, exempelvis vid oskyddade sexuella kontakter, delade nålar eller från mor till barn vid förlossning. Sjukdomen kan ge symtom som trötthet, feber, illamående, magbesvär och ibland gulsot, men många smittade märker inga symtom alls.Till skillnad från hepatit A kan hepatit B bli kronisk och leda till allvarliga följdsjukdomar som skrumplever eller levercancer. Akut hepatit B går ofta över av sig själv, medan kroniska fall kan kräva långvarig behandling för att bromsa virusets utveckling och skydda levern.
Feber, illamående och ledvärk eller värk i kroppen
Aptitlöshet och trötthet
Gul hud och ögonvitor (gulsot) vid leverinflammation
En del saknar symtom under den akuta fasen, särskilt barn
Besvär som buksmärtor, mörk urin, ljus avföring vid påverkan på levern
Smittväg
Via blod eller kroppsvätskor, t.ex. vid oskyddat samlag
Genom delning av nålar, tatueringar eller piercingar
Blodtransfusioner eller medicinsk utrustning som inte är sterila
Kontakt med kroppsvätskor från kroniska bärare av viruset
Motverkande åtgärder
Undvik oskyddat sex med ny partner eller partners där hepatit B-status är okänd
Använd sterila nålar, tatueringar, piercingar etc.
Test och provtagning av gravida för att undvika överföring till barnet vid födseln
Förekomst
Afrika söder om Sahara och i Sydostasien
I Sverige är smittorisk relativt låg, men sjukdomen finns och vissa grupper är i högre risk
Barn löper större risk för att utveckla kronisk hepatit B ju yngre de smittas
Många som är kroniskt smittade kan leva länge utan att veta om det
Hepatit B – sjukdomsförlopp och symtom
Hepatit B är en virussjukdom som angriper levern, och kan vara akut eller utvecklas till kronisk infektion. En betydande del av de smittade utvecklar inte akuta symptom medan andra kan få allvarligare sjukdom med tiden.
Symtom
Symtomen kan vara milda till början eller utebli helt, särskilt hos barn. När de visar sig kan de inkludera:
Feber, trötthet och illamående
Aptitlöshet och kroppssmärtor
Gulsot: gul hud och ögonvitor, mörk urin, ljus avföring
Buksmärtor, ibland ledvärk eller ledproblem
Komplikationer och följdsjukdomar
Om infektionen övergår till kronisk hepatit B finns risk för skrumplever (levercirros) och levercancer. I ju yngre ålder man smittas, desto större är risken för kroniskt bärarskap och svårare följdsjukdomar.
När och var ska du söka vård?
Hepatit B kan i många fall vara asymptomatisk under lång tid, men det är viktigt att söka vård om du misstänker smitta eller börjar få symtom för att undvika komplikationer och få rätt övervakning.
Vid misstänkt exponering
Om du har varit i riskområden och riskerat exponering (blodkontakt, oskyddade sexkontakter, nålstick etc.), och får symtom som gulsot, långvarig feber eller kraftig trötthet, bör du söka medicinsk vård.
Behandling
Det finns ingen universal bot för kronisk hepatit B, men det finns antivirala läkemedel som kan hämma virusets aktivitet och bromsa skador på levern. Vid akut hepatit B ges stödjande vård (vila, vätskebalans etc.). Noggrann övervakning behövs för att upptäcka om sjukdomen utvecklas till levercirros eller levercancer.
Hur smittar Hepatit B?
Hepatit B sprids genom virus som finns i blod och vissa kroppsvätskor. Smitta kan ske både vid akut infektion och från kroniska bärare.
Så sprids Hepatit B
Oskyddat sex med smittad partner
Genom blodkontakt: nålar, sprutor, tatueringar, piercingar etc.
Från mor till barn vid förlossning om modern är smittad
Riskområden
Länder med hög prevalens av hepatit B, såsom delar av Afrika och Sydostasien
Miljöer där sterilitet och hygien kan vara bristfällig eller där blodtransfusioner / medicinsk vård kan ske under sämre förhållanden
Hur skyddar jag mig?
Det bästa skyddet mot Hepatit B är vaccination. Annat sydd mot Hepatit B handlar om att undvika exponering för viruset och att vara medveten om risker.
Vaccinera dig om du tillhör riskgrupp eller ska vistas eller resa till högendemiska områden
Använd kondom och säkra sexpraktiker, särskilt med nya eller flera partners
Se till att nålar, tatueringar och piercingar görs med steril utrustning och i kontrollerade miljöer
Testning vid graviditet och om modern är bärare, för att förebygga överföring till barnet vid födseln
