Malaria

Medically reviewed

Last updated: October 28, 2025

Reviewed by: VaccinDirekts läkarteam

Sjukdomen malaria förekommer i tropiska områden och orsakas av en parasit som sprids genom myggor. Den allvarligaste formen av malaria kan initialt likna influensa, med plötslig feber med frossa, muskel- och huvudvärk samt illamående. I riktigt allvarliga fall tillkommer svåra diarréer, medvetslöshet och chock. Du kan förebygga malaria genom medicinering. Kom till oss på en reserådgivning så hjälper vi dig .På denna sida kan du läsa allt om sjukdomen, smittoförloppet och hur du skyddar dig på bästa sätt.

Snabbfakta om Japansk encefalit

Symptom

  • Plötslig feber
  • Illamående
  • Kräkningar
  • Diarré

Smittväg

  • Via bett av infekterade Anopheles-myggor
  • Blodtransfusioner
  • Parasiter

Motverkande åtgärder

  • Profylax med läkemedel inför, under och efter vistelse i malaria-områden.
  • Myggskydd
  • Bär täckande kläder
  • Sov under impregnerat myggnät

Förekomst

  • Afrika söder om Sahara
  • Asien
  • Sydamerika
  • Oceanien

Malaria – sjukdomsförlopp och symtom

Malaria är en parasitinfektion orsakad av olika arter av Plasmodium, och kan ligga latent i kroppen innan det bryter ut. Inkubationstiden är i regel 1-4 veckor, men kan vara både kortare och mycket längre beroende på parasitart, profylax och andra faktorer. Sjukdomsförloppet kan variera kraftigt: från mild influensaliknande sjukdom till livshotande tillstånd.

Symtomets karaktär och förlopp

Vid insjuknande är vanliga första symtom feber, frossa, huvudvärk, muskelvärk samt illamående. Hos vissa malariaarter kommer febertoppar med jämna mellanrum (t.ex varannan eller var tredje dag). Om behandling dröjer kan infektionen bli allvarligare med diarré, påverkan på njurar, lever, cirkulation och i värsta fall medvetslöshet.

Komplikationer och följdsjukdomar

Allvarlig malaria, särskilt orsakad av P. falciparum, kan leda till organsvikt, cerebral malaria (hjärninfektion), och dödsfall om inte behandlingen sätts in snabbt. Gravida, små barn, äldre personer och dem med nedsatt immunförsvar riskerar oftare svår sjukdom. Dessutom ökar risken om profylax saknas eller vid fördröjd diagnos.

När och var ska du söka vård?

Om du nyligen varit i ett malariaområde och får feber, särskilt om du upplever frossa, huvudvärk eller andra influensaliknande symtom, bör du söka vård omedelbart. För att möjliggöra korrekt diagnostik behöver du berätta om din resebakgrund. I Sverige handläggs malaria normalt på infektionsklinik.

Sök vård om du...

  • Får feber efter vistelse i malaria-område, även om det bara är några dagar/månad efter hemkomst.
  • Känner allmän sjukdomskänsla med frossa, påverkat medvetande, mycket sjuka symtom eller tecken på organspåverkan.

Behandling

Behandling innefattar malariamediciner som väljs utifrån vilken Plasmodium-art som orsakar infektionen och hur allvarlig sjukdomen är. I svåra fall kan sjukhusvård med intravenös behandling och stödåtgärder vid organsvikt vara nödvändigt. Tidig behandling är avgörande för att undvika komplikationer.
sjuksköterska.svg

Hur smittar japansk encefalit?

Malaria sprids via myggbett från Anopheles-myggor som bär på parasiten Plasmodium. När myggan suger blod från en människa överförs parasiten till blodomloppet och kan orsaka sjukdom. Sjukdomen kan inte spridas direkt mellan människor, men i sällsynta fall kan smitta ske via blodtransfusion, delade sprutor eller från mamma till barn under graviditet.

Infekterade myggor

Smittan sker när en infekterad mygga biter en människa och för över parasiten genom sitt saliv. Myggorna är som mest aktiva under kvällar och nätter, vilket gör risken för smitta störst då. De trivs i varma och fuktiga miljöer, ofta nära vatten där de kan lägga sina ägg.

Riskområden

Malaria förekommer i stora delar av tropiska och subtropiska världen. Särskilt hög risk finns i Afrika söder om Sahara, där de flesta dödsfallen inträffar. Även delar av Asien, Central- och Sydamerika samt Oceanien är drabbade. Inom ett land kan risken variera - ofta är den högre på landsbygden än i städer, och lägre på hög höjd (över 1 500-2 000 meter). Risken ökar också under regnperioder, då myggpopulationerna blir större.

Hur skyddar jag mig?

Att skydda sig mot malaria handlar om en kombination av profylaxmedicin och myggskydd. Vid resa till områden där malaria finns bör man diskutera med vården vilket läkemedel som passar bäst för dig. Övriga åtgärder såsom att undvika myggbett är avgörande, eftersom ingen metod ensam ger fullständigt skydd.
  • Ta malariaprofylax enligt ordination - innan resa, under vistelse och efter hemkomst.
  • Använd myggnät, myggmedel, täckande kläder, särskilt kvällar och nätter.
  • Sov i rum med myggnät, luftkonditionering eller med nät i fönster och dörrar.
  • Gravida kvinnor bör undvika resa till malariaområden om möjligt, eller noggrant följa profylax och externa skyddsåtgärder.

Vanliga

frågor och svar

sjuksköterska 2.svg