Boostrix vaccin
Boostrix är ett vaccin mot difteri, kikhosta (pertussis) och stelkramp (tetanus). Difteri är en sjukdom som kan ge svåra halsinfektioner och komplikationer med nerv- och hjärtmuskelpåverkan. Kikhosta är en farlig sjukdom framför allt för små spädbarn där de svåra hostattackerna i värsta fall kan leda till syrebrist. Att vaccinera äldre barn och vuxna mot kikhosta skyddar även de små barnen som ännu inte har något eget skydd. Stelkramp är en sjukdom som numera är ovanlig i Sverige tack vare vaccinationer. Den kan ge livshotande muskelkramper som kan slå ut andningsmuskulaturen och orsaka syrebrist. Både difteri, kikhosta och stelkramp orsakas av bakterier. Vaccinet mot alla tre sjukdomarna ingår i samma spruta.
Dosering av vaccinet
Vaccinet ges som påfyllnadsdoser efter att man har fått sin grundvaccination med andra preparat. I Sverige har de flesta fått ett grundskydd genom barnvaccinationsprogrammet under sitt första levnadsår. Vaccinet är inaktiverat, vilket innebär att det inte innehåller några levande stammar av några bakterier.
Som påfyllnadsdoser kan vaccinet ges åt både vuxna och barn från 4 års ålder. Man har sedan ett ca 20-årigt skydd mot difteri och stelkramp och ett ca 10-årigt skydd mot kikhosta. Ibland ges en dos om man har fått en sårskada som innebär risk för stelkrampssmitta.
Barn födda 2001 och tidigare har normalt fått en påfyllnadsdos i tioårsåldern i skolan. Barn födda 2002 och senare får en påfyllnadsdos vid 5-6 års ålder och en dos i 14-16 årsåldern. Många män fick tidigare en påfyllnadsdos i samband med värnplikten medan äldre kvinnor i Sverige kan ha ett sämre grundskydd.
Så går vaccinationen till
Vaccinet ges i överarmens muskel. Det är vanligt att man får smärta och ömhet i armen de närmaste dagarna efter vaccinationen. Allvarligare biverkningar är ovanliga. Om man är sjuk med feber bör man skjuta upp sin vaccination till ett senare tillfälle.