Stelkrampsvaccin

Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie, Clostridium tetani, som finns normalt i tarmen hos många djur och förekommer i jord. Bakterier som bildar sporer har en ökad förmåga att överleva trots ogynnsamma förhållanden. Särskilt i gödslad jord kan mängden bakterier vara stor.  Bakterien kan nå blodbanan via små sår som kan uppstå vid exempelvis trädgårdsarbete. Nervgift som bildas av bakterien, så kallade toxiner, kan då orsaka sjukdom.

 

Riskområden för stelkramp

Stelkramp är en ovanlig sjukdom i Sverige. I andra delar av världen förekommer sjukdomen tyvärr fortfarande, framför allt i en del utvecklingsländer. Då kan smitta till exempel spridas genom icke sterila instrument i sjukvården. I Sverige kan särskilt kvinnor födda före år 1950 ha ett dåligt grundskydd mot stelkramp. Män har tidigare ofta vaccinerats när de gjort värnplikten.

 

Symptom

Tiden från smitta till insjuknande varierar från tre till 21 dagar. Symtom på sjukdomen kan vara huvudvärk, stelhet i käkar och nacke, svettningar och feber, sväljningssvårigheter, smärtsamma okontrollerade kramper som börjar i nacke, mun och svalg och sedan sprider sig i kroppen. Risken för kvävning är då stor om man inte får avancerad sjukvård. Internationellt rapporteras dödligheten i sjukdomen vara mellan 8-50 procent. Den stora variationen beror sannolikt på vilken tillgång det finns på intensivvård i de olika länderna. I Sverige rapporterade Smittskyddsinstitutet 8 fall av stelkramp under åren 2002-2010.

 

Vaccination mot stelkramp

Ett kombinerat vaccin där stelkramp ingår ges upprepat i barnvaccinationsprogrammet i Sverige. I dag ges totalt fem doser varav grundvaccination med tre doser ges under första levnadsåret. För grundimmunisering ges ett särskilt vaccin. Därefter sker påfyllnadsdoser med vaccinpreparat. En vuxen som av någon anledning inte har vaccinerats som barn bör kontakta våra mottagningar innan besöket för att säkerställa att rätt vaccin finns tillgängligt. Om man erhållit grundvaccination enligt barnvaccinationsprogrammet bör man ta en påfyllnadsdos vart 20:e år.

 

 

 

Inför ditt besök      Våra mottagningar