Kikhosta

Kikhosta hör till de så kallade barnsjukdomarna, men även vuxna kan insjukna. Kikhosta orsakas av en bakterie (bordetella pertussis) som sätter sig i luftvägarna på den smittade och utsöndrar ett giftigt ämne (toxin) som orsakar sjukdomssymtomen.

Symtom kikhosta

Symtomen vid kikhosta är förkylningsliknande med hosta och ibland lätt feber. Man kan också bli svullen runt ögonen och blek. Blödningar i ögonvitorna förekommer också och är ofarligt.

Hostan kan vara särskilt besvärlig nattetid samt i samband med måltider. Ibland kan hostan vara så besvärlig att barn kräks eller tappar andan och blir blå i ansiktet.

Smittan sprids som droppsmitta vid hostningar. Sjukdomen är mycket smittsam och risk för smitta kvarstår i upp till sex veckor efter att man har insjuknat. Sjukdomen är speciellt farlig för spädbarn som riskerar att få bestående skador orsakade av syrebrist i samband med hostattacker. Även dödsfall förekommer tyvärr. För vuxna är symtomen lindrigare och liknar ofta en långvarig övre luftvägsinfektion.

Om antibiotika sätts in tidigt i sjukdomsförloppet kan symtomen lindras och det minskar även risken för smittspridning. Det är främst barn yngre än 1 år, eller barn med grundsjukdomar som ger ökad risk för komplikationer, som erhåller antibiotikabehandling. Även smittade som kommer i kontakt med små barn behandlas för att minska smittrisken.

Vaccin mot kikhosta

Vaccin ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet sedan 1996. Dessförinnan fanns ett vaccin som på grund av misstänkta biverkningar och bristande effekt slutade ges 1979. Barnen får totalt fem doser av vaccinet under sin uppväxt.

En påfyllnadsdos av kikhostevaccin skyddar i fem till tio år, sedan avtar skyddet.

Kikhostevaccinet som används för påfyllnadsdoser ingår i ett trippelvaccin tillsammans med vaccin mot stelkramp och difteri. Man rekommenderar en påfyllnadsdos vart 20:e år. Särskilt viktigt är det att se över sitt skydd om man planerar en graviditet. Detta för att skydda det nyfödda barnet mot sjukdomen.